Hjärnspöke!

Jag stängde på ica idag, som jag ju gör ibland. Det är rätt så trevligt att stänga butiken (när inte butiken svämmar över av kunder när man ska städa!), och med hjälp av stängningsrutiner går tiden relativt fort. Men just när jag stod och bytte sopsäck inne på lagret greps jag av en slags jättekraftig ångest för några sekunder. Väldigt obehagligt. Detta händer inte ofta, det var framför allt när jag var yngre, och jag vet att man kommer ur de avgrundsdjupa tankebanorna genom att blockera huvudet och tänka på nåt annat. Men jag kom med ens av mig, helt. Det går inte att fokusera på något annat än denna hissnande och skrämmande känsla när man är uppslukad av den, vare sig man är inne i ett samtal eller gör någonting annat. Förutom denna ångestladdade minut har jag mått hur bra som helst idag, men som alltid när det smyger fram är det alltid överraskande. Och ovälkommet.



... och apropå spöken ... en smula obehagligt det med!