Lite aching också

Idag är det två dagar tills vi flyttar! Och idag flyttade jag ut och igår var det en del avsked. Jag vill inte mer! Inga fler hejdån, det är så jobbigt för hjärtat. Jag är i lägenheten nu, men har stängt dörren till mitt rum och vistas i vardagsrummet. Det ekar så tomt där i mitt rum nu. Jag vill fylla det igen med alla mina saker! Men jag har många nya spännande saker framför mig och gläds åt att det inte är så långt kvar tills vi åker! Men visst, jag hade väldigt gärna sluppit att göra den stora omställningen att just flytta, allt blir så definitivt och seriöst. Jag är också väldigt glad över att veta på ett ungefär hur vår lägenhet kommer se ut, det känns tryggt! Och det är väl inte konstigt att det är tråkigt och kan vara jobbigt att ta farväl av folk? För att bli glad igen tänker jag att många av er kommer jag träffa redan i påsk, och då känns det lite lättare. Det är såna där genvägar som är bra att komma på! Ikväll ska jag ut till någon nation med några stabila grabbar (Axel, Markus, Johan till att börja med)! Jag ska nog satsa på lite drinkar, hoppas Axel hoppar på drinktåget tillsammans med mig.

Dags för chillpill?

Ordet som sammanfattar dagen är: hyper. Det känns som att kroppen nästan vibrerar inombords när jag sitter still. Så jag sitter inte still, helt enkelt! Så löste jag det problemet. Jag misstänker att denna reaktion är frukten av att hela jag på något sätt är på helspänn: jag måste komma ihåg allt och inte glömma nåt och hinna göra allt och ha kontroll på allt!

Start imorrn: Nedpackning.

Dit ska jag!

Vera tipsade om att åka längs kusten mot Italien, som tydligen ska vara väldigt blommigt och vackert. Jag har kommit på att jag verkligen gillar blommor! Det finns inget mer som lyfter ett rum så mycket som en växt gör, förutom typ lampor som är nödvändigt för att man ska kunna se nåt... Men det gör verkligen mycket för helhetsintrycket. Åh, tänk att gå på marknader! Typ blommarknad och kryddmarknad och fruktmarknad! Jag minns när vi var på en frukt- och grönsaksmarknad på Rhodos, det kändes så gediget att köpa fin, färsk frukt på det enkla sättet!

Nu kurrar magen! Det blir nog en ostriskaka. Eller två. Eller tre.

Karin ville också ha stora fötter!

Dude, it's gonna be awesome

Jag har världens äventyr framför mig! Nu börjar jag inse det. Jag och Axel var i Västerås idag och hälsade på vår kursledare, som verkar vara en riktigt hyvens typ, och så fick vi möta klasskamraterna! Vi fick även skolschema, karta och sånt och massor med tips och råd om var man handlar, vart man kan åka på utflykt (fatta att det kostar 1 ynka € att åka buss i typ hela Alperna! Det är fantastiskt!) osv. Jag räknar kallt med att vi kommer använda stranden för att sola i februari, havet för att bada i mars och resten av tiden till att bränna axlarna på uteserveringar. Plus allt annat man kan tänka sig är sjyssta aktiviteter. Jag är så förväntansfull!!

Fail eller inte?

Axel: Inte fail.

Martina: Jo, ganska mycket fail!

Axel: Typ hälftens fail. Nej en kvarts fail. Nej! En tredjedels fail.

Så här gick vår lilla dialog om vi har failat med simningen eller inte. Med tanke på det jag skrev i det förra inlägget så failade vi ju big time men sen kom vi på att simkorten gäller till och med december så det är egentligen inte kris och panik. Och då kan man säga att vi faktiskt inte har failat. Vi ska ändå bli slimmade och supersnygga efter alla mil vi kommer promerera längs Promenade d'Anglais, så det vägs upp!

Simma bada badda baddare babar barbar

Hej!

Idag ska jag bada, förlåt simma. Det behövs! Dels för kropp & sjääääl och så vill jag och axel förbruka vårt simkort innan vi åker iväg... Annars fail!

Jag läste i tidningen för några dagar sedan att Fyrishov i dessa kalla tider har sitt utomhusbad öppet! Ascoolt! Speciellt när det är en sådär -15 i luften och +25 i vattnet. Undrar hur den temperaturskillnaden känns! Antagligen ganska isigt om huvudet.

Utvalda ljus

Världens bästa födelsedag!

Katteboken. Kärlek till ett stort projekt!

Världens charmigaste bild finnes exakt precis här!

Veras födelsedag var en riktigt vårfin lördag.

Ibland känner man sig riktigt fin! Och brun. Lite värme, någon?

Krav på tillvaron!

Jaha. Så om exakt två veckor är jag och Axel i Nice och har flyttat in i vår lägenhet. Det är the spookiest thing! The coolest också förstås, men framförallt spookiest! Och så måste jag flytta. Det suger fett. Men vad gör man inte för den franska rivierans skull?

Sen har jag världens sex and the city-cravings! Jag. Vill. Se. NU!!!!! Varför har alla i hela världen den boxen men INTE JAG!!!!

Den som visste!

Det sjuka är att sedan nyårsafton, alltså sedan decenniet -10 började, har jag hört fågelsång lite då och då. Som att de vet att december är slut och att januari närmar sig februari som petar på mars och då blir det vår. Fåglarna kanske har ett åttonde sinne eller nåt. Fan och hans brudar vet!

Jag har bestämt att vintern ska ligga kvar precis som den är nu, tills jag och axel har åkt iväg. Det vore tråkigt att hinna se Uppsala smälta!

En god början kanske...

Den senaste boken jag läste heter Vredens änglar och är skriven av tungviktarförfattaren Joyce Carol Oates. Den består av nio olika berättelser om nio olika kvinnor, och alla är fristående från varandra. Varje berättelse slutar också med att kvinnan tar livet av någon, på ett eller annat sätt, med ett eller annat motiv. Till en början gjorde det inte så mycket att det alltid var ett miserabelt sätt de korta historierna slutade med, för författaren är duktig och det hela är lättläst! Men den sista berättelsen handlade om en kvinna som blev helt slaktad, och det stod väldigt rakt upp och ner hur hennes kroppsdelar blev massakerade. Det var väldigt otäckt! I natt hade jag en mardröm, varianten där man är rädd och man får inte hjälp av någon och ingen förstår varför man håller på att mista livet. Jag vaknade av att jag ropade rakt ut på Erik. Han vaknade förstås inte eftersom han sover i ett annat rum. Inte ens Axel vaknade, men det gjorde jag, som tur var!

När en bok ger en sådana biverkningar är det tyvärr dags att slå ihop den för gott.

Inget nyårslöfte precis.

Nu är det sköna söndag igen! Jag tänkte åka förbi syrran och barnen och kolla in läget. Ett fint söndagsbestyr! Och sedan måste jag fixa lite saker. Det här med att fixa har blivit ganska påtagligt nu när man ska åka och bo någonstans, för det är så mycket man måste komma ihåg! Att vara försäkrad och se till så man har pengar och varifrån pengarna ska komma ifrån och vad man ska ha för väskor med sig och så undrar man: kommer det gå i lås? För att i nästa sekund tokskjuta ner den tanken för att så kan man ju inte tänka. Det är klart vi kommer iväg! Jag LOVAR! Detta lovar jag mig själv.

På tisdag blir det pompa och ståt på flygplatsen hoppas jag, för hela Sverige väntar på att Tamara ska komma hem! Det blir trumvirvlar, kungen och drottningen kommer vara där och en skock med killar från lumpen kommer visa upp en välkommen hem-marsch, speciellt gjort för detta tillfälle. It's gonna be awesome! Men själv väntar jag här i Uppsala och hoppas att någon filmar den fina händelsen så jag kan se det i efterhand.

Imorse bokade jag och Axel flygbiljetter. Nu vet Norwegian Airlines att we're going!

Vi blicker neråt på kartan mot Nice

Året började stillsamt. Till och med vädret tycktes ha bestämt sig för att chilla idag! Fint snöfall. I like. Jag hoppas att det blir ett bra 2010, och med tanke på att jag kommer åka till varma Nice i vår och chilla runt med fransmän och Axel så ser åtminstone våren än så länge väldigt ljus ut! Om en månad kommer vi redan vara där och börjat lära känna staden. Läskigt att lämna trygga (och ovarma) Sverige. Men jag längtar fruktansvärt tills vi går där och värmer oss på Promenade d'Anglais.