Olidligt med snoriga ungar

Idétorkan har lagt sig över tankar och fingrar. Men jag försöker ändå! Idag var jag sur på praoarna vi hade på ica. Fan vad dom SÖG! Dom borde seriöst skämmas ihjäl! Två tjejer som går i nian och som beter sig som små, nonchalanta, uppkäftiga barnrumpor! Till exempel skulle de plocka upp äpplen i fruktavdelningen, tyvärr tillsammans, och jag som satt i kassan såg precis vad de sysslade med. Visst är det svårt att låta bli att jonglera med butiksäpplen? Det kan jag lova att de tyckte för det var precis det de gjorde. I vår lilla butik hörs ju dessutom allt, så deras skrik och skratt var inte svårt att höra, direkt. Och att lyssna på rap från en mobil när man jobbat hela förmiddagen och man äntligen ska få äta lunch och vila lite, det kändes inte riktigt okej. Mm, man kan ana att det var det de gjorde, va? Känner mig lite som en gammal kärring, men jag sa till dom att stänga av. När jag tänker på det blir det bara löst garn i huvet och jag blir sur. Suck, i vilken ände ska man börja berätta, liksom? Kan jag berätta så att folk fattar deras dryghet? Antagligen inte. Tur att det var deras sista dag idag. Dumma, snoriga barn!