Kall som en isbit

Jag är fruktansvärt seg och det känns hemskt att veta att jag är tvungen att cykla/gå till jobbet om ett tag. Hela veckan har varit just så här, mitt huvud har inte orkat med saker som inte är roliga. Men vem är jag att klaga när jag den här veckan bara jobbar tisdag, onsdag och torsdag? I vanliga fall brukar torsdagar vara chilla dagar; antingen är jag ledig hela dagen, eller så jobbar jag 17 och stänger kl 22 och vet sen att jag är ledig tills på tisdag. Men just nu vill jag inget hellre än att göra absolut ingenting. Ingenting! Folk har haft det tuffare. Jag borde inte alls klaga. Jag borde stoppa upp min käft med en stor papperstuss och sen hålla tyst tills jag vill säga nåt vettigt igen.