Det var ju det där med rutiner....

Hjälp, var tar tiden vägen nånstans egentligen? Jag tror det måste vara nån som stoppar undan tiden i en låda på okänt ställe, med jämna mellanrum. Kanske för att kunna ta fram att titta på den ibland? En sak är säker och det är att det inte är jag som styr det där, för det är inte jag som bestämmer att det känns som att man går på en matta som rycks bort under ens fötter. Senast jag bloggade var i måndags och det var inte igår fast jag tror att det är typ måndag idag. Inte ens när jag gick i skolan tyckte jag tiden gick så här fort! Då var det seeeeegt måndag och tisdag, sen ganska chill på onsdagen, på torsdagen var det härligt att veta att morgondagen var fredag och på fredagen var man glad för att det var helg. Men det där har ju kommit helt på sniskan nu... Känns ju lite halvtaskigt, faktiskt. Nej, fan, det känns HELTASKIGT.