Nytt tillskott till familjen

När jag fyllde år i mars fick jag i födelsedagspresent att få köpa en symaskin. Som jag har letat sedan dess efter mr Right! Typiskt mig förstås att göra en bautastor research och grotta ner mig i detaljer och gå upp i prisklass, men för mig är det viktigt att köpa en bra kvalitetsprodukt och jag vill inte bli övertalad i affären om något som jag inte har läst på om innan. Därför måste jag läsa på och försöka bilda mig någon sorts uppfattning innan jag går in i närkamp och testar internets teorier på symaskinssäljarna. Det är svårt att prata med kunniga människor som dessutom vill sälja hela butiken till en samtidigt. De har personliga favoriter, och olika "måsten". Man vet inte vem och vad man ska lita på riktigt. 

Jag har på vägen lärt mig massor med saker! Till exempel att man ska akta sig för dåliga trådar, t.ex IKEA:s sytrådar. De är ganska fnasiga (låter konstigt, men de är liksom inte fint ihopvävda till en hel tråd). Det säger sig nästan självt att tråden kan gå av lättare, men det blir också väldigt mycket bös och fnas som kommer från tråden som hamnar i själva maskinen. Det är svårt att få ut om det har kommit in! Därför har jag köpt en massa sytrådar nu från Güttermann, tydligen är de dem man ska ha enligt dem som kan. Rullarna är ganska dyra men jag hoppas att det är värt det! Och så har jag lärt mig att Pfaff, Singer och Husqvarna numera är ett enda gigantiskt företag. De köptes upp för några år sedan av en och samma köpare, så det är typ samma bas på alla förutom att de är lite olika nischade. Alla fabriker ligger dessutom i Asien, även Janomes fabriker, som är ett av de största symaskinstillverkarna men som är ett norskt familjeföretag (och för mig tidigare helt okänt namn inom symaskinsvärlden). Det känns konstigt att symaskiner som förut var så rejält bygga på t.ex. 70-talet har blivit mycket sämre sedan dess. Vad händer, letar inte människor längre efter kvalitet? Nog måste det vara bekvämare att köpa en maskin som faktiskt håller flera decennier än att den en dag brakar ihop och sen måste man köpa en ny maskin som man måste bli kompis med? Samma sak med cyklar. Blir så sur över sånt här totalt slöseri av material! 

Jag övervägde väldigt länge att köpa en Pfaff, som har en genialisk finess som heter övermatning. Det gör att när man syr i dubbla tyger (som man ju oftast gör) så glider inte tygerna ifrån varandra under pressarfoten, utan kommer ligga precis kant i kant i slutet av tyget. När man syr på en vanlig maskin utan övermatning kan det bli en eller några millimeters skillnad där på slutet för att maskineriet har matat fram det ena tyget fortare än det andra tyget. Nu blev det tyvärr inte en sån finessmaskin, för den ena hade ett otrevligt ljud och den andra verkar inte vara så stabilt elektronisk. Jag köpte istället en Husqvarna Viking 140m. Jag har blivit varnad just för det här märket men ja... jag måste säga att den säljaren jag var inne hos igår bara gick hem hos mig. Han övertygade mig! Så jag har köpt en maskin i en lägre prisklass än jag tänkt men som ska hålla lika hög kvalitet (...). Den har vanliga, hederliga rattar, alltså en mekanisk utan display och kretskort. Håll tummarna för att jag blir nöjd och att den håller i många år!