När vi inte orkar laga mat så brukar vi beställa pizza från Valentino. Helt klart den bästa pizzerian i stan! Den jag åt ikväll var helt underbar: kebab med sallad, gurka, tomat och sås ovanpå. Så, en hel kebabtallrik alltså (minus pommesen)! Det är alltid frasig botten och mycket pålägg, oavsett vilken pizza man bestämmer. YUM! Men både jag och Axel åt så mycket så vi mådde illa. Men det är så gott så man måste trycka i sig det, fast man egentligen inte orkar.
Det påminner mig om gången när jag var typ 12 år och skulle bevisa för mig själv att jag kunde äta upp en hel kebabtallrik (inklusive pommes!). Så jag utmanade i tystnad hela familjen, eftersom vi alla satt och käkade en lika stor kebabtallrik var. Och jag åt, och åt, och åt. Varje pommes frites-pinne skulle ner. Och herregud vad mätt jag blev! När jag lade mig i soffan för att titta på tv så var det knappt så jag orkade koncentrera mig på vad programmet handlade om för att jag var så upptagen med att tänka på all mat jag just ätit. Det är mitt absolut mättaste minne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar