Har tänkt lite på det här med staden och vilka affärer som finns i centrum. Och så har jag tänkt på köpcentrum också och vilka affärer som finns i dem. I köpcentrum finns det väl bara kedjor, i stora och små format, inga småaffärer som är one of a kind som det gör i stan. I Lund t.ex. finns det en neråtgående trend i att handla i innerstan, det är många som väljer att istället åka till antingen Lunds köpcentrum i utkanten av stan eller ett köpcentrum i Malmö. Vad händer då med de små affärerna som har svårt att klara sig som det är i konkurrens mot de stora kedjorna bredvid mitt i stan? Tänk om de tvingas slå igen för att så många kunder åker ifrån stan för att handla istället? Det vore otroligt tråkigt om det blev så.
En annan sak om stora och små affärer. Jag märker på mig själv att det finns en trygghet i att handla i affärskedjor. Det är småsaker som gör det, t.ex. att men man känner igen butikens typsnitt, reklambilder, osv, oavsett vilken ort man besöker. Det kan kännas lite osäkert att gå in i en affär man inte har varit i förut, även om det är töntigt att man ska dra sig för att gå in någonstans bara för att man inte vet vad som väntar en. Men så upplever jag det. Känner jag för att vara anonym så går jag oftast inte in i den lilla hantverksbutiken på hörnet som har jättefina saker som jag egentligen vill titta in i, för jag känner på mig att jag kommer bli uppmärksammad. Då är det skönare att gå in i en större butik där det strömmar mer människor, där jag som enskild individ inte står ut utan blir en av massan. Men varför är det så? Går jag och letar efter något att köpa ställer jag in mig på att jag antagligen kommer prata med någon som jobbar i butiken. Alltså är shopping i viss mån en social aktivitet och då borde det inte spela någon roll om jag går i en liten eller stor affär: antingen kommer man prata lite mer eller lite mindre med någon. Jag ifrågasätter alltså den här trygga anonymitetskänslan som håller mig ifrån att gå in i vissa småbutiker, som kanske behöver mitt ekonomiska stöd allra mest.
Kan man då tro att det är fönstershopparna som inte är ute efter att köpa något som främst håller sig ifrån att gå in i hantverksbutiken på hörnet? De vill bara titta, inte köpa. Men spontanköp är väl en ganska stor del av handeln, så vistas man bara i stora affärer är det ju bara dessa affärer som kommer gynnas av fönster/spontanhandlarna. Dessa kunder vill inte ha några ögon på sig utan webbfönstershoppa i tanken men i en kroppslig affär, och så är det en bonus om de köper med något hem. Men hur farligt är det att säga "tack, jag tittar bara". Det funkar alltid, jag säger det ofta. Ingen blir arg, och jag får vara ifred. Men det häftiga är att jag tycker väldigt mycket om det, även om jag är på dåligt humör och helst vill vara osynlig. Jag blir lite gladare för att någon har frågat mig om jag vill ha hjälp. Jag känner mig inte dryg som tackar nej till hjälp.
Så, man kanske ska motarbeta den där trygghetskänslan och gå in i den där affären man har tittat i skyltfönstret på men inte velat gå in i. Kanske man märker att det var inte så farligt att gå runt ensam i den lilla affären utan tvärtom ganska trevligt. Och en dag köper man kanske något därifrån och då har man gjort en extra god gärning på köpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar