Men suck vad tiden går nu igen! Det går inte att understryka nog. Igen och igen och igen. Med lätta steg dansar visaren på och stannar inte för något.

Utanför slottet Schönbrunn i Wien där jag och Tove upplevde en av de isigaste vindarna någonsin.

Åh.........! Det årliga, vackra blomstrandet är något som känns helt främmande, nu när det mest blomlika man kan stöta på är Marimekkotygerna i skyltfönstrena på tygaffären.