Idétorka. Usch, jag är sådär seg och halvt omotiverad till typ allt just nu. Kan bero på att jag råkade ta en för lång sovmorgon i och för sig... Men det känns i alla fall inte bättre för det.
Under repet vi hade i fredags med musikkklasserna i Domkyrkan (inför min sista luciakonsert, på tisdag!) stod jag och tänkte på att jag inte känner nån julstämning längre. Det är nästan lucia, andra advent idag, ljusstakar och stjärnor har åkt ner från vinden och satt sig i alla fönster, folk julhandlar och stans träd är smockfulla av små lampor som lyser upp i mörkret; varför känner jag ingen julstämning?
Hm, för det första så tog matteprovet så mycket plats i huvet att jag till och med glömde att pynta mitt rum med alla mina julbamsekalendrar jag har (är stolt samlare från -94 till -05 :D). Det är illa! Jag blev riktigt besviken på mig själv när jag upptäckte det. För det andra så finns det ingen snö. Det har regnat hela veckan. Inte så konstigt att allt fult grått och brunt (och blött) dödar all lycka, som annars skulle vara täckt och gömt i snö! Och! Jag har inte börjat köpa julklappar än.
Så, jag kom fram till att det på det hela taget inte är så konstigt att det inte finns nån vidare julstämning. Men jag väntar fortfarande på den perfekta julen tror jag... Som jag aldrig tror kommer. Det var bara när man var liten som det var sådär... perfekt. Då nöjde man ju sig så lätt; julstämningen var lätt att känna. Jag har till och med ett minne av någon gång det inte var snö den 23:e (tänk er en ledsen och besviken liten Martina som vankar runt i huset!), men under natten till den 24:e så snöade det, så på morgonen var världen vit! Lycka! Jag börjar nästan tro att jag kokat ihop det i efterhand....
Nu känns det mer som att grejen med hela julen är förberedelserna och inte själva julafton. För då vet man att det snart kommer ta slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar