Nu vet jag vad jag vill skriva. Jag vill be om ursäkt för mitt humör den senaste tiden. Jag vet att jag verkat skitsur, grinig och ofokuserad ibland, men det har ingenting att göra med er. Det är jag som inte sover ordenligt. Ärligt, jag skyller på sömnen. Jag kommer isäng för sent gång på gång och upptäcker varje morgon att jag tänker att jag vill att dan ska ta slut så allt jobbigt ska vara över. Det är bara inte bra. Det behöver inte ens vara jobbiga grejer jag drar mig inför, det kan fan vara vad som helst.
Mest vänder jag mig till Karin - du som cyklar med mig vareviga morgon (förutom när det blåser som fan i motvind) och måste stå ut med mitt morgonhumör. Jag lär utstråla en viss negativ aura... Inte varje varje morgon, men för ofta.
Ibland räcker jag inte till hur mycket jag än försöker, men jag lovar att försöka ta tag i mig själv ännu mer hädanefter. Men ni vet att jag tycker om er och bryr mig!
2 kommentarer:
Det är lugnt kära du! När du är på gott humör är du ju solstråle nummer ett, sådet jämnar ut sig:D
love Sara
Håller med föregående talare!
Skicka en kommentar