Organiseringsdag #1

Imorse hade jag upprop och jag gick upp tidigare än på länge. Jag var i princip uppe med tuppen, snark. Efter uppropet gick jag hem med två trevliga typer från kursen, som visade mig en bättre väg till och från stan, kanske tråkigare men kortare och bättre upplyst på kvällen också skulle jag tro. Det kändes lite snopet att vara hemma kl 10 på morgonen igen, men jag hittar säkerligen på nåt att göra. Men, tro det eller ej så har jag träningsvärk i benen efter att ha gått så mycket de senaste dagarna! Det gör mig kanske inte superpepp på att gå ner på stan de närmsta timmarna, men jag uppskattar att kroppen signalerar att musklerna tränar.

I princip hela mitt liv ligger i sovrummet (kläder och smink, jag är tjej) och jag hittar ingenting längre. Jag har inte ens skapat ett organiserat kaos, jag hittar bara... ingenting om jag inte lyfter upp varenda grej och gör ännu mer oreda. Typiskt ochill, så jag ska styra upp saker och ting idag, till exempel alltså mina kläder.

Nu bor jag här.

Idag är min första heldag här i Lund! När jag vaknade upp i morse kändes det lite ostabilt men jag tog mig hur som helst ner själv på stan med näsan i kartan och kunde konstatera följande saker:

1) Centrum ligger inte så långt bort till fots som jag trodde, det tar ungefär 20 minuter att gå. Och dagstid tar man lätt vägen genom stadsparken, som för övrigt är väldigt vacker! Den är inte riktigt jämförbar med Uppsalas stadspark, som är mer grön och har en mindre anlagd känsla, men som sagt väldigt fin!

2) Lunds fasader är så himla fina! Vackra hus, söta skyltar och gulliga små gator. Centrum var stängt idag (typiskt Skåne att ha stängt på en söndag, antar jag!) så det mesta av folket som var ute antingen strosade runt eller se réposerait. Vilade sig, alltså. Jag sällskapade i stan med Sara och Karl, vilket var väldigt trevligt! Vi ska till samma uppropssal imorrn bitti, så vi gick även och tittade hur den låg. Det känns skönt, nu behöver jag inte oroa mig för att inte hitta dit imorrn bitti. Det samhällsvetliga centrumet är verkligen en samling hus, inte som hum C, som ju är ett gigantiskt labyrinthus...!

Sen kan jag säga att Domkyrkan var en riktig besvikelse. Den är väldigt, väldigt smutsig och inte alls speciellt prålig. Det var som när jag och Axel var i Paris och besökte Sacré-Coeur, då jag också blev besviken över för att den inte alls såg så fin och vit ut som jag sett på bilder. Men jag blev positivt överraskad över allt annat, typ, så jag är ändå på det hela taget nöjd. Nervös men nöjd.

Fjärilslarver i magen

Imorrn vid den här tiden är jag i min och Axels lägenhet! Kanske packar upp kläder eller dricker vin på balkongen eller äter middag eller kollar in pianot. Jag längtar! Väskorna är packade, allt är klart förrutom att jag lär ju städa lite på mitt rum. Kanske. Det jag just gjorde var att trycka in mitt duntäcke i en stor ryggsäck jag fått låna av Hanna (nu kan man knappt få in ett finger i den). Älska porösa täcken som blir små som minisovsäckar! Ikväll ska jag till Uplands och äntligen få se Juice spela. För första och tyvärr sista gången.

Felix och Marty klappar kissemiss.

The Legend

Jag trodde det aldrig om mig själv, men jag har börjat smågilla Elvis. Förut kändes han så himla torr och uttjatad (inte som Beatles, de är alltid i tiden förstås) men jag kan nu förstå varför han slog så hårt överallt. Det är lite som Tom Jones, de har båda en lite ovanlig, manlig stämma med själ i. Topp 1 och 2 är Suspicious minds och In the Ghetto. Men jag hatar fortfarande Blue Christmas, den sprider snarare klamydia än julstämning. Hemskheternas julsång, det finns inga andra ord.

alors on blog

Jag undrar varför jag bloggar. Borde jag inte skriva i min dagbok istället? Eller är det jag skriver här inte värt att skriva ner där? Om det inte är värt att skriva i dagboken, varför skulle det då vara värt att skriva det här? Vem läser bloggen egentligen? Är det nån som gör det? Är jag verkligen smart som nattbloggar kl två på natten? Kommer jag uppskatta det här inlägget imorrn?

A bad day in heaven is probably something like this.

Idag gjorde jag och min kusin Anna en fin utflykt tillsammans som började i en skog en bit ifrån Sunnersta och som slutade vid klippor vid vattnet. Vattnet var superprickigt av alger och stenarna som blev översköljda av sjövattnet var gröna och slajmiga och det låg en svag luft av alger i luften. Men det var så himla härligt! Vi åt picknicklunch och njöt av solen och molnen och utsikten av glitterstänk, en miniö och segelbåtar som tuffade fram långt borta. Vi hade liksom allt, the works. Sen gick vi den fina vägen tillbaka, längs en brokig kostig och skördade fält. Hur mamma och pappa en gång för många år sen hittade det här smultronstället...... jag har inte en susning.

Bilderna är från Annas kamera, som skulle kunna göra en soptipp till ett konstverk!

Jag talar ut

Jag ska ta det snyggaste fotot ever i hela vida världen en dag. Och se till så att min röst dränkt i pianot hörs ut över hela Klostergården i Lund en annan dag.

Vi går över daggstänkta berg

Nu börjar det hända saker. Inte nog med att höstluften kryper inpå en i natten när man minst anar det, Axel har åkt ner till Lund idag. Så snart är det september alltså. Om nästan prick en vecka är jag nere på perrongen med mina, antagligen blytunga väskor, och väntar på tåget ner. Höstterminen börjar faktiskt forma sig i huvudet och i kalendern, och det är mycket välkomnat! Vi har lägenhet, varandra, alla andra och en ny stad.

Svammel om skrammel

Jag önskar att vi inte behövde leta med ljus och lykta längre. Jag trött på att söka, hoppas, längta, vänta, bli besviken, ställa in mig på nytt. Men jag lär väl lära mig något av den här så kallade upplevelsen. Det är kanske till och med bra att prövningar griper tag i en så man blir omruskad och fattar vad man ger sig ut i för värld. Det ska inte vara lätt, det ska vara så man biter sig själv i rumpan.

Och så tog fåglarna sitt pick och pack...

Veckorna går fort! Den här veckan har jag i princip bara hunnit vara i Falun med Axel och i början av nästa vecka (imorgon alltså) ska jag till Smälingen med Ida, Karin och Myran. Det ser jag verkligen fram emot! Jag önskar er alla en god början på en förhoppningsvis bra vecka. Det skulle äga om jag och Axel även blev med lägenhet den här veckan! Hoppas kan man alltid.

Summerwind

The summer wind came blowin' in from across the sea

It lingered there, to touch your hair and walk with me

All summer long, we sang a song and then we strolled that golden sand

Two sweethearts, and the summer wind.