Lärorik insikt

Det här med historia har jag aldrig tyckt varit speciellt kul. Finns det en allmän åsikt om att det "ska" vara tråkigt med att lära sig om dåtid och att det bara är en massa kungar som man lär sig om i skolan? Jag tror det och det är synd. För kungar är intressanta, även om jag glömmer vilken som var vilken och när de levde och allt sånt.

Jag är i slutet av kursen trädgårdens, parkens och landskapets historia nu och det har öppnat upp ögonen inte bara för hur olika parker och trädgårdar verkligen präglas av trender och kännetecken utan även för det som ligger bakom - människorna som har byggt upp det här. Och när jag inser det blir jag lite deppig när jag tänker på alla ställen jag har besökt men då jag ännu inte lärt mig allt det som jag kan nu. Och tänk så mycket jag har kvar att lära och tänk så många platser som jag kommer besöka som jag ändå inte kommer kunna ta till mig fullt ut. Åh, det slår bara knut där inne!

Den vackraste romantiska parken, som tydligen ska vara väldigt känd i Europa men som jag inte minns namnet på. I Deutchland! 

I Berlin hälsade vi på i Charlottenburg Schloss.

En udda järnvägsrälspark som var totalt vildvuxen i Berlin.

Den absolut mysigaste låten just nu som bara ramlar runt i huvudet som en torktumlare - the mamas and the papas - Dream a little dream of me.