Ojoj. Aldrig kan man ha det lugnt omkring sig! Känns lite hårt att vara i händerna på andra människors val och att inte heller veta vart fan jag ska bo fem över framöver. Men det löser sig, det gör det alltid. Det kommer fixa sig tillslut, är det inte Timbuktus ord? Om Timbuk säger det så är det nog sant.
Hemma i Lund (för det är fortfarande hemma, ett tag till åtminstone) var allt som vanligt. KG centrum stod stabilt, många gubbar och gummor på pizzerians uteservering som drack bärs och hundar stod kopplade vid gubbstatyn utanför Netto. Gräset stod lika grönt som när vi lämnade stan, bara några blommor som försvunnit och ersatts med nya. De gamla kvarteren i stan stod i full rosenblom och klädde in fönster och dörrar med sina blad. Åh, så vackert det var! Och Miriam och hunden fick stå modell på många bilder. Vi hade det riktigt, riktigt, riktigt fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar