Jag är så otroligt trött så det är nästan så att tändstickorna får komma fram snart och hjälpa ögonlocken. Jag måste sova. Snart. Det är ensamt när ens sambo inte är hemma och man vet inte ens kommer hem till natten... då måste man påminna sig om hur man gjorde när man bodde själv. Det låter töntigt att man inte minns hur det är att bo själv kanske men det blir väl så efter ett tag, gamla minnen suddas ut med nya vanor. Hur det än är med ensamheten så ska skönhetssömnen ta vid för ännu en dag i svallande, skållhet sol. Hej världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar