Jag blir nedslagen av att se björkar börja skifta till gult och märka att solen inte är varm förrän på mitten av eftermiddagen. Jag börjar tänka på hur jag ska klara mig på cykeln i höst utan täta fingervantar, pannband och en jacka som skånevindar inte drar igenom, och hur skorna ska klara ännu en blöt säsong. Men mitt i de tunga höstvibbarna känns det ändå som en tröst att mustiga färger ska ta över de glättiga pastellerna. Är det nämligen några färger jag älskar (förutom turkos och gult) så är det mörklila, kraftigt vinrött och kornblått. Kan jag omge mig med det tillräckligt mycket så räcker det nog ett långt tag för att hålla hjärnan varm och energin på topp. Och finns det förresten någon tid på året som seriestarter flödar och det är okej att sitta inne och hamstra värme så är det ju snart, om en månad eller så. Det här med att sitta inne och kura behöver jag förstås knappt nämna, eftersom tidningar brukar vid den här tiden skriva sig heta om mys när det viner ute i höstmörkret med följande tillbehör: minst ett dussin tända ljus, fluffiga raggsockor och en gigantiskt stor tekopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar