Vilken bloggtorka! Tysklandsresan var jättekul och det var också roligt att den lilla, lilla tyskan jag kan kunde användas till något vettigare än att säga "Stimmt" lite sporadiskt, som ändå ingen annan än Karo och Sara säger (och jag tror knappt att de säger det längre). Berlin är groteskt stort, men landet är så mycket mer än det. Dresden är ungefär lika stort som Göteborg och är en av de städerna som blev helt sönderbombade under kriget. Nu har man byggt upp staden som den såg ut innan den förstördes vilket betyder att många byggnader ser ut som att de är sekelskifteshus, BUT THEY'RE NOT! Väldigt mysigt att gå runt där på kvällen och spana i kyrkan och alla vackra hus, tyvärr hann vi inte ens se det i dagsljus innan det var dags att åka vidare. Men kom ihåg det, Dresden! Och det var jag som sa det!
Annars så har jag börjat följa den nya 60-talsserien Pan Am! Den är inte lika seriös som Mad Men och inte heller kanske preciiis lika välgjord, men den är sjukt snygg och spännande. Man vill bara åka tillbaka 50 år i tiden och klä sig i vippiga klänningar och åka i mästerligt inredda flygplanskabiner! Litet minus med Christina Riccis alltid lika uppspärrade ögon bara (ser ju ut ungefär som att de de lär ploppa ur vilken sekund som helst).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar