Så, igår fyllde jag 22. Jag råkade säga till tjejen i kassan att 31 mars var min födelsedag och hon sken upp som en sol och gratulerade mig från djupet av sitt personal-på-H&M-hjärta. Och så sa hon "men vänta bara tills du blir lika gammal som jag, då förnekar du att du fyller år". Jag vill aldrig börja trötta på att fylla år! Om (eller när, kanske...) man börjar få ålderskris kanske man kan maskera dagen och låtsas som att man firar något annat än att man blivit ett år äldre? Eller helt enkelt tänka att man blir lite äldre varje dag och att ens födelsedag inte åldrar en mer än någon annan dag på året. Äh, jag vet inte, jag vill bara inte sluta uppskatta dagen.
 |
| 19-årsdagen! |
 |
| Gammalt gymnasieplugg. |
Och så imorrn är det högskoleprovet, vilket jag förstås fasar över. Det är synd att det ska skugga annat kul som händer, t.ex 22-årsdagen och att Tove kommer och hälsar på, men det viktiga är nog att tänka positivt. Det är en del förberedelser, men det är värt att förbereda sig för att förbättra sina chanser och dessutom kan nervositet göra en extra taggad. Man får tänka så. och så är det bra så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar