Fru Skomakare

Hej! Jag satt en stund och putsade mina två par skinnstövlar ikväll och kände mig som en snäll skomakare i Bullerbyn. Det var trevligt att få stå på balkongen och putsa skorna glänsande, även om jag inte såg så mycket i mörkret. Jag visste liksom att med varje borstdrag blev skon bara gladare och blankare och då blev jag gladare. Jag tänker mig att skon kände det som om jag kliade den på ryggen. "Där också.. och där! Nej mer där borta. Du glömde klia här" Det låter kanske lite för simpelt men faktum är att det verkligen blir skillnad ifall man putsar skor med skoborste efter att man har smetat på skokrämen. Man skulle ju lika gärna kunna bara kräma in och sen ställa tillbaka skorna. Men man ska följa de gamla teknikerna! Och skokräm kostar inte mycket :)

I skolan gick vi igenom stress idag. Stress, hanteringsmetoder för att förebygga och komma över stress och välbefinnande. Det är så roligt att bara kunna plocka upp fakta om sådant som jag bryr mig om att lära mig, som när man plockar jordgubbar. Hittade en jordgubbe här, det gömde sig en gubbe där, går vidare till nästa planta och hittar flera där. Man plockar och samlar ihop och sparar. Men samtidigt gör det en så himla medveten om allt man tar in. Innan jag kunde något om Freud hade jag t.ex ingen aning om att hans påhitt, "jaget", ska skydda ens person med hjälp av olika försvarsmekanismer, som förnekelse eller projektion (t.ex, man är arg men säger till någon annan att JAG är inte arg, det är du som är arg. Man projicerar ens känsla på någon annan). Så när jag upptäcker ett tecken på en försvarsmekanism hos någon är jag genast igång och börjar tänka. Det blir svårt att skaka av sig skolan på det viset. Tänk, så måste det alltid vara för forskare, när man är jättejättejätteinsatt i något som man går runt och grubblar på och jobbar med hela dagarna.

Njuter redan av en god natts sömn nu.